Hej på er!
Det är mycket i huvudet just nu. Många tankar på livet och döden nu efter farmors bortgång. Jag ska inte ljuga, jag har haft många panikångest-attacker men har in i det yttersta försökt använda mig av färdigheter från DBTn. Inga återfall av självdestruktivitet, det är en episod av missbruk som ligger bakom mig sedan 2 år och (snart) 4 månader. Jag har vänner jag vet att jag kan ringa när som helst och sen finns alltid jouren som jag kan (och har) vända mig till dygnet runt. Så oroa er inte, även om det låter mörkt. Jag har bra dagar ibland och jag gör framsteg i mina hinder också. Till exempel har mina koncentrationssvårigheter blivit något mer lätthanterliga, det berättar jag gärna om i nästa inlägg om ni vill läsa om det!
Kram